Madrassen är uppblåst, bäddad och klar. Gummistanken från den bankar på min hjärna och vill döda den lite. Jag försöker ignorera det. Har fortfarande inte fikat. Men jag pratar med min kära bror på msn och det kan jag ju inte bara gå ifrån för en macka. Han är värd lite hunger.

Pratade just med H, de lämnade allas vår vackra hemstad för två timmar sedan. Har redan problem. Står stilla i nån skog någonstans. Undra när det kommer ha tagit sig hela vägen ner. Återstår väl att se. Ska bli roligt att ha dem här när än de kommer. Men det kanske jag nämnt förr? ;)