22:30
Min halvtrasiga telefon tvingade ner mig på stan idag. Den blev inte lagad och jag blev inte så mycket klokare. Slut och förkylningsyr av cykelansträngningen unnade jag mig hembakad pizza. Varför äter man inte det jämt? Awesome.
Kvällen har sedan ägnats åt Ticket to Ride tillsammans med några från korridoren. Korridorsliv alltså, vilken grej! Inte ett enda ord har jag skrivit på grupparbetsrapporten, men jag tänker att det hinner jag med imorgon. Nu ska jag skriva lite i min nya fina anteckningsbok, se avsnitt tre av The Black Donnellys och sedan sova. Måste börja sova mer.
Intresseklubben har säkert skrivkramp vid det här laget, men jag bryr mig inte.
Stress och förvirring ger mig en opoetisk syn på världen.
Kvällen har sedan ägnats åt Ticket to Ride tillsammans med några från korridoren. Korridorsliv alltså, vilken grej! Inte ett enda ord har jag skrivit på grupparbetsrapporten, men jag tänker att det hinner jag med imorgon. Nu ska jag skriva lite i min nya fina anteckningsbok, se avsnitt tre av The Black Donnellys och sedan sova. Måste börja sova mer.
Intresseklubben har säkert skrivkramp vid det här laget, men jag bryr mig inte.
Stress och förvirring ger mig en opoetisk syn på världen.
Kommentarer
Postat av: Helena
Jag känner igen mig läskigt mycket i det där sista. Men det blir så mycket roligare att blogga när man inte bryr sig. Prestigen får stå tillbaka för egocentriska vardagsreflektioner som med största sannolikhet är intressanta bara för mig, och bara just när jag skriver dem. Och DET ÄR OKEJ. (Fast din blogg är lika trevlig att läsa oavsett vad du skriver om. Heja dig!)
Trackback