Sakta men säkert

Efter en lång stunds bloggtorka har jag börjat sakna skrivandet. Jag har helt enkelt inte tagit mig tid. Jag saknar skrivandet. Jag saknar läsandet. Jag saknar de långa fotopromenaderna. Har helt låtit jobbet och vardagen ta ifrån mig all den tid jag har.
Och nu börjar jag känna hur tomt det är.

Tusen tankar finns klara att förmedlas, förklaras och uttryckas.
Nu gäller det väl bara att hitta någon ände att börja vid.
Att komma igång
.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback