När jag äntligen släpade mig och mina påsar in genom dörren efter sex timmar (!!) på stan gjorde åsynen av Erik med ett par pizzakartonger mig glad glad glad. Mat direkt, det gillar vi.

Sedan blev det en film och sen var klockan åtta, men kändes som midnatt. Och nu är jag trött. Och älskar ljudet av CD-skivor efter månader av mp3-skit. Ljud som berör. Vilken grej!

Imorgon kommer Madde hit. Då ska vi klä ut oss och gå på fest.

hur kul är det här? Kan man göra en tråkigare hemsida?
Kan språkfestivalen vi var på igår ha varit mer understimulerande?
Varför är allt som borde vara intressant och spännande så sjukt tråkigt?

Igår var det kallt. Mina tår frös och mina fingrar bleknade när jag stelt fingrade på min Nikon. Lite bilder blev det innan jag flydde in i värmen på biblioteket. Jag har dock inte hunnit redigera nånting, och kommer nog inte hinna det på ett tag heller. Idag är en usel dag.

Hejja mig! (Ute är det finväder. Pepp!)

Imorgon ska vi gå på Språkfestival. 09.30. Jag har tänkt ha en egen liten fotofestival. 06.30. (Jäkla vintertid.) Om det är mulet och jävligt är jag försten tillbaka i sängen, om inte, well då ska jag göra stan osäker. Nu väntar batteriladdning och hardcoresömn med andra ord.

Och så var den skriven. Grammatiktentan. Bara sådär. Och jag tror minsann att allt pluggande och frasrabblande har hållit mig flytande för nu, sex timmar senare, ligger jag i sängen med huvudvärk och ett lätt illamående. Vadan detta?! Jag ska ju springa runt och skrika av lycka över att få ställa mina nötta grammatikböcker längst bak i bokhyllan, istället byts min tentaöl mot tentavatten och den lilla lyckokicken mot alvedon.

När det kommer till grammatik är min kreativitet, på andra plan, fantastiskt aktiv.
I den tysta läsesalen på bibliotekets andra våning skrev jag idag början till tre litterära mästerverk. In my mind. För jag var ju där för att plugga. Då kan man inte sitta där och hålla på och hålla på med sån där skönlitteratur. Tjoller.

Nu har jag pluggat klart för idag. Har hittat lite för mycket saker som jag inte riktigt greppat, men förhoppningsvis trillar det på plats under natten. Grammatik är utmattande.
Nu ska jag tomse (just det) serier och sedan sova sova sova.
Imorgon väntar sol och grammatiska mästerverk! Jorrå!

Onsdagar är bra dagar. Vissa delar av grammatiken blev klara som korvspad idag och jag hittade till sist det jag sökte på stan. Och så bjöd Erik på lunch, vilken lyx!
Nu hänger jag med Kent igen, vi pysslar. Det är mysigt.

Jag ska ut och fota tidigt tidigt någon morgon snart. Kanske i helgen, om jag känner att jag hinner med. Annars till veckan. Umeå är en vacker stad. Framför allt allt det fula. Ni ska få se. Jag längtar längtar längtar.

Idag fyller Emil år. Vilken gör det till en ännu bättre onsdag.
För födelsedagar är ju nice, och Emil med. Grattis galning!

Jag läntar till måndag eftermiddag. Timmarna efter tentan. Att äntligen vara klar.
För klara den ska jag. (Igår fick jag med mig fina Cilla på ett skitbra seminarium. Jag blev inspirerad. Från och med nu väljer jag bara bra tankar.) Jag klarar tentan. Jag kan det här.

Nästa helg kommer Madde hit, jag längtar.
(Tidsdverbial, finit verb, subjekt, rumsadverbial (eller är det ett pronomen?!), subjekt, finit verb.)

Ge Mig Ett P! Ge Mig Ett M! Ge Mig Ett S! Vad Blir Det? SKRÄCKÖDLA!

Så, på måndag väntar grammatiktentan. Den fruktade.
Jag borde plugga hela tiden, med andra ord.
Vad jag gör? Städar köket. Jorrasåatte.

Jag känner mig förgiftad. Förgiftad av dålig mat. Förgiftad av dåliga vanor. Av meningslöshet.
I fredags var jag ironiskt nog förgiftad av riktigt gift och det höll i sig ända till idag.
Kroppen säger ifrån. Säger att den ska starta revolution. Motverka mig till jag antingen blir helt förlamad, eller hittar något som får mig att vakna upp.

Det som skrämmer mig, är att insikterna inte är nya. De är konstanta och de är ihärdiga.
Det är jag som är oföränderligheten. Passitiviteten. Betongblocket.

Erik åkte hem till Skellefteå imorse. Jag är alltså hemma själv.
Och jag måste erkänna att det faktiskt har sina fördelar det också.

- Jag kan använda hans fina Mac.
- Jag kan skråla på hur mycket jag vill, utan att behöva oro mig över att ge någon men för livet.
- Jag kan äta allt han inte tycker om (ikväll blir det nudelwok med räkor, svamp och lime!)

Så, bara psykot håller sig i garderoben i natt
ska jag förhoppningsvis klara mig fint.

Jag, Kent och Leila bakar idag. Kan inte påstå att Kent hjälper till så mycket, tvingar mig mest bara till skönsång. Leila sjunger inte så gärna med, hon säger inte mycket alls faktiskt, men utan henne hade det nog inte blivit mycket bakat. Inget ätbart i alla fall.

Min guldfärgare stereo är en mycket god vän och lime passar till allt. Faktiskt.

Jag är smetmätt.

Igår spenderade jag hela kvällen med att kolla på Criminal Minds. Efter fyra-fem avsnitt gick jag, helt uppjagad, till sängs.

Jag märkte då att dörren var olåst och fick en olustig känsla av att någon var i lägenheten. (Min fantasi är inte att leka med.) När jag satte mig på sängkanten lossnade delar av persinnerna och trillade i backen. Jag blev så rädd att jag skrek rätt ut.
Sedan vaknade jag klockan fem av att en tavla, med upphängning och allt, lossnar från väggen och krashar ner på ett bord fullt med grejer som flyger ut över golvet. Hjärtat i halsgropen.

Det spökar tydligen i vårt sovrum.
Eller så bor det en psykopat i någon av våra garderober. Jag har inte vågat kolla.
Hur som helst: Hej trauma.

(Jag borde vara i biblioteket just nu med mina flitiga klasskamrater.
Men... det regnar. Så. Ja.. Det går ju inte.)

Det enda som snurrar i mitt huvud är grammatik. Grammatik och ibland paniken över att jag kanske inte förstått någonting alls. Tentan är just över en vecka bort. Kvällarna spenderar jag i någon slags grammatikkoma där jag antingen läser läser läser eller bara utmattad stirrar på någon tv-serie helt tom i huvudet.

Men, jag tror att det inte är lika farligt som det känns, och det är förmodligen inte alls lika farligt som det låter. Hur som helst ska det bli riktigt skönt när den här kursen är slut.

I helgen kommer mamma hit på besök. Och så blir det korridorsfest några hus bort och sedan inflyttningsfest ytterligare några kvarter ner.

Nu väntar fraser och bodypump.

Medan jag åt frukost imorse läste jag en bok. Mitt i allt kom jag på mig själv med att sitta och plocka ut satsdelarna i varje mening jag läste. Det finns alltså hopp gott folk, det finns hopp.
Det är fint väder, det är fredag. Nu ska jag plugga i några timmar, sedan ska jag ut och fota. Förhoppningsvis ett framgångsrikt belöningssystem.

Efter dagens monstergrammatikföreläsning (läs ut fonemen ur det om du vill, jag vill det då inte.) ville jag dö, hoppa av, kräkas och fly landet. Och istället för att spendera kvällen med att försöka förstå eländet har jag dövat allt genom att beställa porr i bakboksformat.
På någon nivå tyckte jag att jag var värd den.

Inspirerade ska jag och Erik nu baka scones till kvällsfika.
Hej tröstätande.

Vi har ett litet fotoprojekt på gång i hallen. Idag letade jag därför rätt på den gamla skokartongen full med backup-skivor med bilder från de senaste fem-sju åren... Fina grejer.
På en av dem hittade jag en gammal musikmapp, så medan jag satt och klickade mig fram år efter år lyssnade jag på Matthew Good Band, Fuel och Silverchair. Som back in the day.
Det är otroligt vad man minns allt som varit. Och sjukt vilka bilder som finns på en.

Vi har överlevt helgen. Ett härligt par tusen fattigare, men bra mycket mer grejer rikare. Och lite hotellfrukost mättare. Var himla fint, trots många timmar i bil.
Idag hämtade vi efterlängtade tv-bänk också och nu står den där och bara väntar på sin kompis; tv:n. Jo, vi har nämligen köpt en tv-bänk trots att vi faktiskt inte äger en tv.
Konstigt kan man tycka, men så är det.

Till helgen väntar tusen små projekt. Alla nya hyllor och grejer ska upp på väggarna, allt pyssel ska pysslas ihop och så måste vi kanske städa. För det är grejer överallt.
Sen ska jag visa lite bilder.

Till något annat. Jag fick ett mail från last.fm idag...
Jag hade fått ett nytt hojtlådemeddelande. Hojtlåda.
Hade jag haft en lite språkkonsultnördbok över världens bästa ord
hade det varit det första lilla ord jag skrivit i den. Hojtlåda.

Nu sticker jag och Erik på en liten roadtrip :)

Inatt drömde jag om ordklasser.

Jag mäter, jag har mätit och som jag mätt. Imorgon väntar troligtvis IKEA. Nu är jag trött.
Dags att sova så jag orkar slita in Erik igen när han tror att han ska få åka hem. Ha.

Det känns som fredag idag. Jag vill ta på mig kalasbyxorna och dra en svängom på stan.
För jag är hundra år gammal och kär i ordet lådvin.

Nej.

Endast en simpel torsdag idag.

Och på simpla torsdagar renskriver man otydliga föreläsningsanteckningar och mäter fönsterkarmar och badrumsväggar. Man lägger upp IKEA-budgetar och äter torra rester till middag. Så då får det väl bli det jag gör då. Attans.

Idag gjorde jag en strålande insats bland skivstängerna på IKSU. Imorgon kommer jag vara ett enda stort orörligt muskelpaket. Det orörliga muskelpaketet har då tänkt kicka igång dagen med lite spinning där kring sju-snåret. Så himla mysigt. (Kan någon bära mig till skolan sen?)

Med Erik bortrest försöker jag äta det jag kan skrapa ihop ur kyl, frys och skafferi. (Känns onödigt att handla då vi ändå ska spendera helgen hemma i stan.) Det hela leder till lite intressanta måltider. Avocadomackor, en avdammad burk makrill i tomatsås och resterna av ett misslyckat brödbak blev kvällens fångst. Faktiskt både nyttigt och ekonomiskt. Hejja mig.

Kvällens två-timmars effektiva pluggtid ska nu belönas med ett avsnitt Veronica Mars och en tidigkväll. (Jag är helt fascinerad av att jag faktiskt kan lägga mig innan klockan slagit två.)

(Idag gillar jag paranteser.)

(Godnatt.)

Kvällen har spenderats med att spela biljard (för första gången sedan högstadiet) och kolla på Wall-E med Simon. (Jag vill vara kompis med Mo.) Det har varit en riktigt trevlig kväll. Nu lyssnar jag på bra musik och funderar över vad tusan jag har att skriva om som kan vara värt att läsa. Det kommer inte fram mycket. Så, godnatt. Godnatt kära tappra läsare.